Och fundera på min Johanna, shit tänkte jag, hon e 15år hade en killkompis som har sovigt över i helgen och om två så konfirmeras hon.Min Johanna..
Min lilla tös som jag har tagit hand om helt själv, hennes första 11 år i livet, sedan kom lars in i vårat liv och dom senaste 4 åren så har funits där för henne som en riktig pappa,sötat,hjälpt,tröstat henne och även tillrätta vissat henne som en förälder gör..
Jag blev berörd och tårarna kom,så tänkte jag hur ska ja då reagera i kyrkan när hon står där frame med alla sina vänner på derras dag..Derras stora dag som dom har kämpat för.
Jo ja kommer garanterat att storstjuta av glädje men samtidigt för min lilla dotter inte är så liten mer...
Kärleken till henne är obeskrivlig, vi har gått igenom så mycket i våra liv både på gott och ont, vi är starka tillsammans.
jag är en stålt mamma till min vakra dotter...
Älskar dig oerhört mycket min Johanna
Puss mamma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar